Så sakta så sakta

....så kommer hösten närmare.

Mornarna är mörkare. De är tända-ljus-mörkare. Mysigt, men lite sorgligt.

Dimman ligger som våta stråk över gärdena när jag åker till jobbet på mornarna.

Orange löv börjar visa sig här och där, snart har de tagit över. Underbara färgsprakeri.

Svampplockning? Nja, jag är den typen som står mitt i kantarellhänget och inte ser ett dugg. men äter dem gör jag gärna. ....och plocka bär i skogen? Det blir liksom inte av, trots att jag har bärskogen runt hörnet. Men gott är det ju som sagt.

Favorit i repris: skog i Dalarna

Sorgligt att sommaren försvinner bort? Ja, men jag älskar hösten. Den är storfavorit. En nystartsårstid inramad med hög fin luft och sprakande färger. Det är väl aldrig fel?

Höst på vårt lantställe: dags för höströj och ärtsoppa