Det som bara var en företeelse som hände någon annanstans.
Bilder i nyhetssändningar som visade uppskrämda barn, lärare och anhöriga.
En ihjälskjuten gärningsman.
Förtvivlan.
Sorg.
Nu händer det här i Sverige.
Vad har egentligen hänt? Vad får en ung man att klä ut sig, ta vapen och gå till en skola och utföra detta fruktansvärda? Vi får inte veta.
En sak vet jag dock. Det finns många människor i vårt land som lever på gränsen av sitt sinne. Hur ser vi dem? Hur hjälper vi dem? Vi måste ju först förstå och veta...
Visar inlägg med etikett Trollhättan. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Trollhättan. Visa alla inlägg
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Att ha det som vanligt, men så bra
Min man och jag säger ofta till varandra, i dessa dagar, att vad bra vi har det. Vi bor på landet, kan gå ut i gräset och solen när vi vi...
-
Det blev en mycket trevlig helg. Gamla goda vänner och nya vänner i en härlig blandning. Vi drack glögg, åt knäck, pepparkakor och annat hem...
-
Min man och jag säger ofta till varandra, i dessa dagar, att vad bra vi har det. Vi bor på landet, kan gå ut i gräset och solen när vi vi...
-
...och ett av de viktigaste är att nuet är underbart och bör tas om hand. Undertecknad har genom livet varit usel på att göra just det, utan...
