31 januari 2013

Programledare i ESC

Under åren har det passerat ett antal programledare i ESC´s finaler. En del proffsiga, många urusla och ett fåtal briljanta.

Sverige har ju haft ESC-finaler några gånger. Även där har programledarna varit av skiftande karaktär. Skämskudden nummer 1 är, utan tvekan, Karin Falk som knappt klarade av engelskan. Hu, ryser när jag ser det. Lill Lindfors däremot är en proffsig klassiker. Hennes entré går till ESC-historien.



En av mina andra favoriter är Korhan Abay som var programledare i finalen i Turkiet 2004. Du kanske även känner igen honom som tunnelbaneföraren/pappan i filmen "Stäng dårarna". Ett mycket proffsigt framförande....vid båda tillfällena.








30 januari 2013

Nu tar vi det där med Petra Mede

Nu har det gått några dagar sedan SVT avslöjade vem som ska leda ESC-finalen i Malmö. Det blev Petra Mede till mångas förvåning. 


Själv  stod jag ju inte precis och jublade, men förstår varför man valde Mede. Hon har erfarenhet och är orädd. Jag är ingen fan av hennes nedanförbältet- och förnedringshumor, men med Edward af Sillén (jäää!)som manusförfattare står som garant för en kvalitet. Ja, det kan bli bra det här, när jag tänker efter.....fast då måste jag tänka efter ;-)

Favvon Sillén


I dag är det en heldag med utbildning. Jag hoppas det inte bara blir en envägskommunikation... lärandet blir alltid bättre med hjärnan inkopplad....

26 januari 2013

Ups...där gick en vecka

Tiden springer iväg. Det har gått  en vecka sedan den underbara soliga vinterhelgen.Veckan var jobba, äta, sova...i repetetiva omtag. Tråkigt? Nä, jag trivs med jobbet. Men trött, trött har jag varit och jag har inte varit ensam om det. Förkylningar florerar. Men....det är ljust när jag slutar jobbet om dagarna! Härligt är det. Det finns hopp om ljusare tider, trots att det varit -18 i veckan....

Nu är jag hemma och har bakat kanelsnurror. Vi ska ha en hopp-och-lek helg nästa helg, på ön, med ett gäng vänner. Varm choklad med vispgrädde,  pulkarace, grillning, bastubad. You get the picture? Ska bli så kul.:-)

Men nu är det soffhäng med lite konståkning (heja Alexander Majarov, Sverige...du gjorde ditt livs åk), lite film och lite surf. Sedan blir de middag med stek (står på spisen ) med sås och potatis, klassiker. Inga bilder blev det någonstans, så jag kör några vitaminpiller från förra helgen.






20 januari 2013

Vem behöver Åre?

Helgen har mannen och undertecknad tillbringat på ön. Underbart är det enda ord som behövs.

Vi tog skotern ut över den snöiga isen. Solen lyste över den glittrande snön. Kallt, -16, så det var raggsockorna och ylletröjan som gällde innan vi fick upp värmen i stugan. 

Kommentarer överflödiga

Vi hade grävt fram vår skidutrustning ur gömmorna. Har inte används sedan....jag tror 10-15 år. Men helt ok och allt passade. (Tur att fötterna inte har blivit större....) Sedan tog vi en tur. Lite ovan i början, men det är väl som att cykla, det kommer tillbaka från någon skrymsle i minnet. Härligt i den gnistrande snön, med solen som spön i backen från en klarblå himmel. Vintern när den är som bäst. 

Furusundsleden har inte lagts riktigt
 När vi kom tillbaka så var det varm glögg som gällde. Nu hade sonen och kompisen kommit ut och de gjorde sig klara för bastubad. 1) hacka hål i isen, i närhet av badstegen 2) sätta fyr i bastuspisen. Vi hade lite kul när gossarna sprang ut och skulle "svalka" av sig i vaken och fick lov att hacka upp den först, så kallt var det. Hua, säger jag. Modigt, modigt, att sedan bada. 

Isvaken dagen efter......


Senare på kvällen badade jag och mannen bastu, utan isvaksavsvalkande. Det var underbart skönt. Det är så mysigt att sitta i bastun på kvällen och titta ut på det vackra snölandsskapet.


Efter bastu var det middagsdags och soffhäng med tillhörande kaffe och Bailys. Gissa om vi sov som små grisar sedan?

Skymningen lägger sig, hur vackert är det inte


I dag var det dags för en skidtur igen. Vädret var fortfarande soligt, fast varmare -6. Sedan soffhängde vi lite innan det var dags att packa och åka hem igen.

Har vi det bra eller har vi det bra? Vem behöver Åre?




17 januari 2013

Snart så...

..är det dags för Mellon, närmare bestämt den 2 februari. 

De som känner mig vet att jag är ett fan, inte kalenderbitare, utan ett fan. Jag kan inte rabbla årtal eller deltagare genom åren, men jag gillar´t. Musik i alla dess former i all slags utförande i utförande av alla slags artister, dåliga som bra. Vad finns det att inte gilla med det? Inte? Nja, det är upp till var och en....

Jag tänkte ta upp några favoriter från Mellon, men först tar vi Jonas Gardells Schlagerskola från 2003. Underbar, underbar, underbar  :-)




16 januari 2013

Snö, snö...igen

Så var det dags för mer snö....igen. Fluff i drivor, javisst. Men det måste ändå plogas och skottas. Skottat har jag precis gjort. Dagens kroppsrörelse....tihi. Vackert är det. Snön har åter lagts sig på träden och allt glittrar för det är kallgrader. 

Men ljusare tider väntar bakom hörnet, trots snöfluffet. Det är ljusare än dagen före när jag åker från jobbet. Det känns skönt att se fram mot ljuset. Trots att jag gillar vinter.

Mannen och sonen har varit ute på ön idag. Isen bär äntligen. Härligt. Allt var till belåtenhet, så vi packar nog skotern och åker ut till helgen. Mer snöfluff, härlig bastu, god mat och allmänt välmående väntar.




Ön i vinterskrud förra vintern

Ps. Jag kan inte undanhålla er den här "snöiga" räven....underbar bild





13 januari 2013

Lite fest piggar alltid upp

Veckan som gått har inte varit av det lyckliga slaget. Migrän * flera har satt käppar i hjulet för det mesta. Inte kul någonstans. Länge längesedan det var på det sättet. Förmodligen ligger en gryende förkylning + lite annat skräp som grund för detta. Men nu är det bättre och jag går vidare.


Lite fest blir man gladare av och i går firade vi kära svärmor på plats i Solna. Hon bjöd på middag. Trevligt och gott, som vanligt. Hela familjen var på plats. Mycket prat om stort och smått. Svärmor är en härlig dam med integritet och att hon fyller 88 är det ingen som tror. Fullt ös och koll på läget. Jag hoppas att jag är likadan vid samma ålder. Födelsedagspresent? En CD med Tomas Ledin, en av svärmors favoriter. 

Fika på maten, gott & mysigt

I dag blir det taberas på julen här hemma. Allt juligt ska bort utom utomhusgranen. Den får sprida sitt ljus så länge vi vill och/eller så länge kabeln är fastfrusen i snön ;-) Ska bli skönt att ta bort det juliga. Jag gillar ju julen, men nu har vi sugit ut det gottaste....



6 januari 2013

Höll inte distansen ut

Nästa helg är det tjugondaknut. Jag hade tänkt slänga ut julen då, förutom utomhusgranen som brukar lysa ut de mörka kvällarna ett bra tag framåt.

Julgranen höll dock inte distansen ut. Grenarna hängde, den orkade knappt hålla upp glaskulorna, och barren rasade bara man tittade. Ja, då var det bara att strippa den och plocka ner pyntet och ljuset och slänga ut den. 

Här ser ni processen...barren lämnades på golvet och sopades upp, granen förflyttades utomhus. Ja, det var det. Nästa helg åker resten ut. Då brukar det bli så kalt och tomt. Det gäller att inte fylla ut det med, just, utfyllnad, utan låta det vara.

Ledsen julgran

Väldigt naken

...och här ligger barren
I sin glans dagar

3 januari 2013

Ingenting är så spännande....

...som när man ser på idrott live

Det finns ingenting som är så spännande att uppleva den i nuet. Man vet aldrig hur det slutar. Skoskav, diskbråck, punktering, Peter Forsberg...vad som helst kan hända. Jag ser på OS-krönikan på SVT och får nu se det jag bara läst om (jobbade) på film. Det är fortfarande spännande trots att jag vet hur det går.

Jag är ju ingen idrottare själv, det står resten av familjen för, men uppskattar att se på sport, all slags sport. Det slår all slags underhållning. Jag har haft förmånen att stå på stranden, vid rinkar kalla som *&%# och iskalla bandyplaner och följt mina familjemedlemmars framfart. Det är en tjusning av ett annat slag. Då är inte spänningen det viktigaste, även om det är kul om det blir vinst speciellt för den tävlande. Det viktigaste är att vara där och som grädde på moset så får jag uppleva idrott i nuet....och då vet man aldrig vad som händer....och de mina står i centrum.


OS London 2012: så nära, så nära


Ravelli räddar straffen i fotbolls-VM i USA 1994.

Hr Forsberg i Lillehammar-OS lurar upp den kanadensiska målvakten på läktaren

2 januari 2013

Så var vi igång

Med vadå? Det nya året såklart.

 Resan upp till Östhammar var en hal historia. Det gällde att ta det lugnt och styra försiktigt. Is och is och is, båda på vägen och utanför. Dubbar på hjulen och dobbar på stöveln, är det som gäller.



I dag började jag arbeta igen efter julledigheten. Det vimlade inte direkt av människor på arbetsplatsen. Totalt var vi fyra(4) stycken på vår avdelning. Tråkigt? Nej, vi hade tid att prata med varandra och tid att beta av liggande uppgifter ( i alla fall jag). Nästa vecka är det full rulle igen med alla på plats. Nu är det ju inte så betungande med en tredagars arbetsvecka direkt, så det är en lugn startsträcka.



...och på fredag fyller mannen år. Firas av mig på lördag och resten av familjen på fredag. Ska det vá, ska det va´ ;-) Present? Tsss, hemligt.






Att ha det som vanligt, men så bra

Min man och jag säger ofta till varandra, i dessa dagar, att vad bra vi har det.  Vi bor på landet, kan gå ut i gräset och solen när vi vi...