Det har tagit tid att reda ut allt efter mina föräldrar. Mycket, mycket skulle sparas tyckte pappa, men definitivt inte mamma. Så vi fick börja med att rensa och slänga, rensa och slänga, rensa och slänga...mycket var det.
Nu håller vi på med att fördela resten. Vill vi ha, vill barnen ha, ska vi sälja, skänka?
I båda fallen så blev det tvärstopp med jämna mellanrum då vi hittade saker som påminde oss om någonting. Och det var många..... Roligt och sorgligt på samma gång.
En sliten träkoffert tog jag hand om. Den tillhörde faktiskt de som bodde i huset innan mina föräldrar köpte det. De var släktingar till oss, så tillhörigheten fanns där. Nu står den i vardagsrummet i väntan på att få komma in i mitt nya arbetsrum. Den får då agera bord och förvaring. Känns bra,
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar