8 oktober 2016

Att vårda sig själv

Det senaste året har själen fått stryk. Jag har inte tagit hand om mig, varken till kropp eller själ och då tar det liksom slut till sist...
Det hände några saker, bland annat ett dödsbud, som fick mig att gå ner på knä.

Vad gäller nu? 
Ta hand om mig, vilket innebär att jag har fått fysisk aktivitet på recept. Träning är ett mycket bra antidepressivt medel. Jag ska träna fyra gånger i veckan, bl.a. med cykling och simning. Att det blir detta beror på mitt knä, jag kan inte promenera/springa eller tungbelasta knät. Träning behöver jag verkligen, både för kropp och själ, så det här blir bra.

Sedan blir det stora bromsen: alla måsten ska sållas och nagelfaras. Jag är, som de flesta som hamnar i min situation, duktig på att prioritera andra. Det innebär att fråga sig själv: "är detta överhuvud taget nödvändigt? Behöver jag göra det nu? Kan jag göra det senare?" Och viktigast: "för vem gör jag detta?".

Jag har börjat sticka igen och det är, för mig, underbar terapi. Att skapa har alltid varit viktigt för mig och ett bra läkande i svåra stunder. Nu ska det bli julklapp till barnbarnet....som tur är inte är läskunnig ännu....

Källa Pinterest


För övrigt är hösten ett enda stort läkande. Den klara luften, de underbara färgerna.

Källa Pinterest

Att ha det som vanligt, men så bra

Min man och jag säger ofta till varandra, i dessa dagar, att vad bra vi har det.  Vi bor på landet, kan gå ut i gräset och solen när vi vi...