29 september 2009

Hedras den som hedras bör!


"Hedras den som hedras bör", heter det. Så nu är det dags att hedra kvinnor jag beundrar.

Vi börjar med min älskade dotter. En intelligent, social ung kvinna som ger benet i de flesta sammanhang. Nåde sig den som sätter sig på henne. Älskar dig, kvittertippan.
Go girl!

En kvinna som bara växer i respekt är denna vackra (båda på utsidan och insidan) kvinna: Drottning Rania. Hon gör verkligen allt gott av sin position. Hon använder t.ex. youtube, facebook och twitter för att nå ut. Go girl!

Alla ensamstående mammor som sliter för att få ihop det.
Go girls!

Min svärmor, +80, som inte ger upp i första taget. Fortfarande nyfiken på livet.
Go girl!

...sist några starka kvinnor som bloggar: Vimmelmamman, Börja om och Pernilla.
Go girls!

28 september 2009

Så var dagen över

Så har begravningen ägt rum. Det blev en tung, men mycket fin dag. Solen lyste i en vacker höstdag och kyrkan, och kyrkogården, har aldrig varit vackrare.

Min bor och jag kom tidigt för att ställa i ordning och för att kunna förbereda oss inför det tunga. Vi ställde först fram det fotokollage vi gjort av pappa och hans träskulpturer och tände ljus. Sedan gick vi till kyrkan där pappa redan var på plats. Många vackra blommor fanns runt hans kista. Vi lade på hans fiol och stråke, och först på försök, hans hatt. Det blev så bra, det blev så personligt, så hatten fick ligga kvar.

Personlig blev också begravningsakten med släkt och vänner, spelmansmusik framförd av en av pappas spelmanskamrater, recitation av "En spelmans jordafärd" och väl valda psalmer, allt under underbar ledning av K, vår kusin. Det var mycket tungt att ta farväl av pappa vid kistan, men trots det tunga så var det ljust att se alla där.
Vid minnesstunden så var vår utställning just den icebreaker så vi avsett, förutom den hyllning som den var. Man pekade på foton och pratade minnen och beundrade skulpturerna.

Ljust var också att träffa släkt och vänner, trots den tunga stunden. Som vanligt lovade vi varandra att ses oftare. Den här gången tänker undertecknad hålla det hon lovar och inte skylla på ont om tid. Också det en hyllning till pappsen och livet,,,

Annars...det är dags för koll på Radiumhemmet. Den stressande och gnagande känslan inför de besöken och även ljublet när allt är bra, har Vimmelmamman beskrivit så mycket bättre än mig. Vi siktar på jubel, eller hur?
Ha en bra dag där ute!

24 september 2009

Dagen är nära...

Så närmar sig fredag då pappa ska begravas. Tungt...

I går så gjorde bror och jag ett kollage av bilder på pappa. Eftersom han var en flitig fotograf så trodde vi att det inte skulle finnas så många bilder. Men det fanns det, många bra. Det blev ett bra kollage. Vi kommer även att ställa fram några av hans skulpturer, för att visa fler sidor av honom. Det kommer att bli bra...men tungt är det.

21 september 2009

Roser...och ris

Måndag morgon, grått och blött ute, varmt och tända ljus inne.

Helgen bjöd på:
Sonens silver i SM. Grattis!! Well done.


Mysig middag och övernattning på ön. "Det är som att åka på retreat", säger min man och jag håller med honom fullständigt. Att sitta på altanen och titta på solnedgången är underbart för själen.

En frisk dotter. Förkylningen kom bara och skrämdes. Skönt.

Ett besök i min svärmors nyrenoverade lägenhet. Jättefin.

Skjutsade mannen till en konferens. Man är aldrig för gammal att lära sig....


Denna
måndag morgon bjöd på en mindre glad överraskning. Man ska aldrig sluta förvåna sig...och jag som vill tro på människan.

Ha det bra, där ute!

19 september 2009

...nu är det lördag


Ooops! Ok...nu är det lördag. Var försvann fredagen? I jobba, jobba, fast på hemmaplan.

Sonen åkte tidigt i morse. Det är dags för säsongens sista SM-race, i Uppsala. Vi får se om han behåller andraplatsen i serien. Hur det än går har han gjort det bra, efter de förutsättningarna....en skuren motor t.ex.

Mannen jobbar...jag ska ringa dottern idag. Hon är inte riktigt kry. Förkylningssäsong...

Och yours truly? Jobba. Vad trodde ni?

Ha det bra, där ute.

17 september 2009

Bizi, bizi, bizi!!!


Bizi, bizi, bizi!!! Nu ÄR det mycket. Äter en snabb frukost. Det är mörkt ute, men ljusnar sakta. Det kommer att bli en fin dag.

I dag har vi 1årsjubileum på jobbet. Ska bli kul. Erbjudanden, kaffe, bjuda på grillat...låter väl trevligt!
Må så gott! *springer iväg*

16 september 2009

Skratt, eftertänksamhet och sorg

Så var det en ny dag och jag sitter återigen vid frukostbordet.

Vi, min bror och jag, hade en mycket trevlig och givande kväll, trots det sorgliga . Vi pratade om pappa, om våra föräldrar och skratt, eftertänksamhet och sorg blandades. Det var härligt att träffa K och hennes familj. Tiden och andra omständigheter gör att man inte ses. Tyvärr är det ibland sorgliga saker som för människor tillsammans, men så är ju livet.

Vi kände, när vi åkte därifrån, att det skulle bli en fin begravning. En som speglar pappa och det är som det ska vara. En bra dag var slut.

15 september 2009

Dimmig morgon


Tidig morgon. Frukost. Bärbara på frukostbordet. Ute sveper dimman runt träden. Det har varit kallt i natt, hösten kommer tassande.

I dag skall min bror och jag träffa prästen (vår kusin) och prata igenom begravningsgudstjänsten. Det känns bra och det känns inte bra. Bra att ta tag i saker, det blir som terapi. Men likväl är det jobbigt. Det närmar sig ett avslut...

11 september 2009

The mogg blogg makes the day

Varje dag behöver ett skratt. Ett säkert gladpiller är bloggen Moggit. Joy och Janet visar mindre lyckade inredningsideer. Underbart! Titta och njut. (Är inte korrekt att skratta åt andras tillkortakommanden...men vadå. Man lär sig även av andras misstag.)

Den här är riktigt bra...eller inte....skräck(!)-exempel.

10 september 2009

...paus...


Gamla Bettan tillbaka...avlusad


"Pris vare Gud, nu kommer den bärbara tillbaka!"
Äntligen har jag gamla Bettan tillbaka i fin form, snabb och avlusad. Efter att ett virus "ätit" upp möjligheten att använda tangentbordet så har nu sonen lagt sina teknikhänder på laptopen och blåst ur det gamla junket och blåst nytt liv i Bettan. Jippiiii! Tack, sonen!
Jag gillar min Bettan....

8 september 2009

"Så går en dag ifrån ditt liv"


"Så går en dag ifrån ditt liv", säger den gamla psalmen och så är det. Många tankar och känslor finns just nu. Mycket att göra, mycket att styra upp...
I helgen var vi på ön. Det var en lisa att få samla ihop sig, att sitta och titta över havet, fixa lite i trädgården, grilla lite gott och avsluta dagen på verandan med ett glas gott vin medan mörkret föll.
I helgen blev det också klart med spelmansmusik till pappas begravning. Underbart. Tack, L.
Bilden är tagen av Rune Guneriussen (se er här) ...lamporna visar vägen...det behöver jag just nu.

1 september 2009

Människan och tiden


Varje minut är tingad i mitt liv nu. Det är mycket på mitt ordinarie arbete, när jag kommer hem är det bokslutet som hänger över mig, nya företaget kräver sin tribut (fastän jag egentligen inte är inblandad...men det hjälps inte), begravningsförberedelser, tankar runt pappa och hans efterlämnade hus och ting, det dagliga som ska klaras av.
Mitt i allt detta så visar sig girighetens fula tryne. Jag borde inte vara förvånad, har ju varit med förr när arv kommit på tal. Den som man minst anar visar gamtakter. Ibland är människan så liten, så ...det fattas ord för mig. Tur att min far slapp uppleva detta. Men du pappsen, vi jobbar på att fixa en fin begravning.