28 september 2009

Så var dagen över

Så har begravningen ägt rum. Det blev en tung, men mycket fin dag. Solen lyste i en vacker höstdag och kyrkan, och kyrkogården, har aldrig varit vackrare.

Min bor och jag kom tidigt för att ställa i ordning och för att kunna förbereda oss inför det tunga. Vi ställde först fram det fotokollage vi gjort av pappa och hans träskulpturer och tände ljus. Sedan gick vi till kyrkan där pappa redan var på plats. Många vackra blommor fanns runt hans kista. Vi lade på hans fiol och stråke, och först på försök, hans hatt. Det blev så bra, det blev så personligt, så hatten fick ligga kvar.

Personlig blev också begravningsakten med släkt och vänner, spelmansmusik framförd av en av pappas spelmanskamrater, recitation av "En spelmans jordafärd" och väl valda psalmer, allt under underbar ledning av K, vår kusin. Det var mycket tungt att ta farväl av pappa vid kistan, men trots det tunga så var det ljust att se alla där.
Vid minnesstunden så var vår utställning just den icebreaker så vi avsett, förutom den hyllning som den var. Man pekade på foton och pratade minnen och beundrade skulpturerna.

Ljust var också att träffa släkt och vänner, trots den tunga stunden. Som vanligt lovade vi varandra att ses oftare. Den här gången tänker undertecknad hålla det hon lovar och inte skylla på ont om tid. Också det en hyllning till pappsen och livet,,,

Annars...det är dags för koll på Radiumhemmet. Den stressande och gnagande känslan inför de besöken och även ljublet när allt är bra, har Vimmelmamman beskrivit så mycket bättre än mig. Vi siktar på jubel, eller hur?
Ha en bra dag där ute!

Inga kommentarer: