....innan öronen ramlar av, är ett fint gammalt ordspråk. Och i går lyssnade jag och mannen på första deltävlingen i ESC. (Till ett OSYNKAT ljud. Mannen fick tuppjuck och kunde bara lyssna. Året är 2010 och man kan inte SYNKA LJUD & BILD....hallååååå!)
Jag lyssnande, tittade, suckade, förundrades och fick till slut lyssna på Belgiens Tom Dice som tröst. Lyckligtvis gick det bidraget vidare till finalen, tillsammans med Greklands glädjepiller...och några andra.
Ok. Det är bara att bita ihop och lyssna på delfinal 2 på torsdag. Tyvärr så har nog Anna B inte en sportmössa...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Att ha det som vanligt, men så bra
Min man och jag säger ofta till varandra, i dessa dagar, att vad bra vi har det. Vi bor på landet, kan gå ut i gräset och solen när vi vi...
-
Mitt älsklingsdjur (förutom hundar och katter) är surikater . Finns det någonting sötare och roligare? Underbara! Ökenräven är,...
-
Nästa del i juliga pryttlar som man förmodligen inte behöver, men som man kan se och glädjas åt eller önska...... Pottery Bar n har varit ...
-
Den som tveklöst gjort mest för att forma bilden av den svenska tomten (inte den amerikanska hö-hö-ande som vi "använder" idag) ä...
1 kommentar:
Ja snälla nån vilket startfält!
Jag vaknade till när Belgien kom. Å somnade sen igen. ;-)
Skicka en kommentar