Sorgligt? Lite kanske. Jag är ju en fan av hösten. En härlig höstdag med klar hög luft är ju underbar. Men sommaren är oåterkalleligen slut, men ska minnas länge. Vädret, efter en kall (brrr) inledning, har varit helt sagolikt. Efter den mörka....nej supermörka vintern blev vi räddade av d-vitaminbambademang. Mmmmm, säger jag bara. (Fastän det ibland har varit i varmaste laget för undertecknad, så nämner jag inte det. Det är bara att sätta sig i skuggan...)
Jag har fått tillbringa sommaren med min älskade familj, goda vänner, släkt och två * kusinträff. Härligt på alla sätt.
Några bilder från min sommar som en homage:
 |
| På väg hem efter en baddag |
 |
| Efter handpåläggning av son och man så gick motorn som den skulle..... |
 |
| Utsikt från Skuleberget (på väg till kusinträff nr 1) |
 |
| Storforsen |
 |
| Memory Lane ( kusinträff nr 1) |
 |
| Naturligtvis våra egna härliga Löparögubbar |
 |
| Det har aldrig blommat så mycket som detta år, här är det ett hav av rödklöver |
....och många fler bilder finns det. Men det tar vi i ett annat inlägg.
Ta vara på er.......
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar