30 december 2016

Hur var året 2016? Jag ska försöka sammanfatta året på det personliga planet. Omvärlden kommer få ett eget inlägg...

JANUARI

Året började med årets absoluta höjdpunkt, vårt första barnbarns födelse. Lilly föddes den 26 januari och hon var älskad långt innan sin födelse. 

Trollungen, så himla söt!


Mannen fyllde jämt och vi hade Vasaloppsfest. Som tur var så kom snön lagom till festen.




FEBRUARI

Mellon startar och lördagarna var inbokade med en mix av skämskudde och hurrarop. Gina ledde med bravur och en av gästkollegorna var La Petra!

(Ja, jag är en Mellonörd and I löv it!)




MARS

Månaden var ett bottennapp för mig personligen...nog om det.
APRIL

Så var det dags att att fira dottern. (Har jag talat om att jag har fina barn? Jaha. Men det kan inte sägas nog...) Hon bjöd på en underbar tårta. 




...och Lilly växte och blev allt större:
Gosingen 
Så åkte mannen och jag till Mariefred och utnyttjade vår julklapp från barn och måg. Det blev en fin weekend med promenader, vila och god mat. Mycket fin present!




MAJ


Finalen i ESC ägde rum i Globen och Måns och La Petra var magnifika som programledare. Dottern uppfyllde en av sina drömmar och satt i Globen med sina lika mellofrälsta vänner.
Jamala från Ukraina vann med 1944, fast jag nog hellre sett Australien som vinnare..



Finalprogrammet vann sedan GuldRosen i Montreux som bästa underhållsprogram!

..och våren visade sitt bästa jag och solen lyste över oss på ön och på vårt blommande körsbärsträd:


JUNI

Midsommaren tillbringade vi med fyra av våra bästa vänner. Det blev en jättefin helg.

...och kissen på besök kände sig hemma.


JULI
Juli började med att barbarnet döptes. En mycket fin högtid i Frötuna kyrkas församlingshem. Lilly tittade förundrat på prästen vid dopet och välsignelsen. Hur fint som helst.




Jag hade semester tre veckor i juli och en i augusti. Vi tillbringade hela semestern på ön och det var ett underbart väder. Vi passade på att bjuda in vänner som vi inte hunnit med under året/åren och det var fantastiskt att kuna umgås. De kunde sova över, vi lagade mat tillsammans och gjorde båtturer.
Sedan var det grillkvällar på bryggan, det bästa:




Och Lilly fick åka båt för första gången i sitt liv. Jag tror nog att det gav mersmak:



To be continued....eller som vi säger i Roslagen: Det kommer mera!!

24 december 2016

God Jul!!

Så kom den dagen som vi alla ser fram emot, orsaken till att vi stressar och våndas, men också gläds: Julafton.

Själv ska jag fira med min man, mina barn, måg, mitt älskade barnbarn och svärmor, Ser så fram emot mitt barnbarns första jul. Vilken ynnest att få uppleva nästa generation. 

Jag önskar er alla en fin JUL! Och glöm inte varför vi firar jul eller som engelskspråkiga säger: The Reason for the Season.



15 december 2016

Annat än bloggande...

...har det varit.
Det är annat som ligger i pipen just nu och ska jag vara ärlig så är jag inte så peppad att blogga. Läser mest andras bloggar.

Dock är julen i antågande, min favorithögtid. Det blir mitt barnbarns första och alla runt henne är SÅ peppade på det.

För att peppa andra och mig själv så lånar jag bilder som ger julstämning. 
God Adventstid! på er.








23 november 2016

Adventstider

Så är det snart första advent och den härliga jultiden börjar. Som den julnörd jag är så hänger betlehemsstjärnorna redan i fönstren och utegranen är dekorerad med ljus. Som är tända. Tidigt? Aldrig för tidigt att gå in i julmood.

Jag har inga bilder från mitt eget, men jag gör en runda och plockar fram sådant som gör mig julglad... 


Jul med tanke på mitt ursprung...älskar den här bilden.



The reason for the season

Enkelt, vackert, genialiskt

Samarbete...fast nu för tiden klär jag granen själv.

4 november 2016

Allhelgonadagen

Allhelgonadagen firas till åminnelse av de som inte finns hos oss längre.

Fast de finns alla i våra hjärtan och gör sig påminda på ett eller annat sätt. En sång, en bild, en gest eller något annat som gör att de åter finns i våra sinnen.

Bilden visar mina föräldrar, Britta och Axel. Den glada, mycket omtyckta Britta. Som älskade att dansa. Nalen besöktes ofta i hennes ungdom och det var så hon träffade pappa. Pappa som flyttat ner från Norrbotten och som älskade musik. Fast i hans fall så blev det fiolen och nyckelharpan som hanterades. Både dansen och musiken förde de vidare till mig...

Jag saknar dem och många fler av dem som inte fanns hos oss längre. Men i hjärtat finns de kvar.....


1 november 2016

Sorgen och Glädjen de vandrar tillsamman

Den senaste tiden har kastat sig mellan sorg och glädje. Jag tänker på min farfars favoritpsalm (nr 364) ”Sorgen och Glädjen de vandrar tillsamman, medgång och motgång här ständigt följs åt.”
I veckan så var vi på begravning. J, som vi känt sedan han föddes, gick hastigt bort. Alldeles för ung och med en lovande framtid. Han lämnade två små söner och en stor sorg hos oss alla. Sorgen ger mig en påminnelse att akta stunden, ta vara på dina älskade och låt dem veta att du älskar dem. Vi vet aldrig vad som väntar bakom nästa hörn…
Veckan avslutades med en glädjens stund: min brorson döpte sin dotter. Lilla Astrid tittade storögt på alla och var helt lugn inför det som hände. Hon fick till och med doppa sina små händer i dopfuntens vatten. En fin stund att ta tillvara.


8 oktober 2016

Att vårda sig själv

Det senaste året har själen fått stryk. Jag har inte tagit hand om mig, varken till kropp eller själ och då tar det liksom slut till sist...
Det hände några saker, bland annat ett dödsbud, som fick mig att gå ner på knä.

Vad gäller nu? 
Ta hand om mig, vilket innebär att jag har fått fysisk aktivitet på recept. Träning är ett mycket bra antidepressivt medel. Jag ska träna fyra gånger i veckan, bl.a. med cykling och simning. Att det blir detta beror på mitt knä, jag kan inte promenera/springa eller tungbelasta knät. Träning behöver jag verkligen, både för kropp och själ, så det här blir bra.

Sedan blir det stora bromsen: alla måsten ska sållas och nagelfaras. Jag är, som de flesta som hamnar i min situation, duktig på att prioritera andra. Det innebär att fråga sig själv: "är detta överhuvud taget nödvändigt? Behöver jag göra det nu? Kan jag göra det senare?" Och viktigast: "för vem gör jag detta?".

Jag har börjat sticka igen och det är, för mig, underbar terapi. Att skapa har alltid varit viktigt för mig och ett bra läkande i svåra stunder. Nu ska det bli julklapp till barnbarnet....som tur är inte är läskunnig ännu....

Källa Pinterest


För övrigt är hösten ett enda stort läkande. Den klara luften, de underbara färgerna.

Källa Pinterest

Att ha det som vanligt, men så bra

Min man och jag säger ofta till varandra, i dessa dagar, att vad bra vi har det.  Vi bor på landet, kan gå ut i gräset och solen när vi vi...