Många bloggar skriver årskrönikor och det var väl min intention från början. En massa bilder och text. Men det hoppar jag över. Det blir en kortare variant, inte i tidsföljd, utan mera på ett känslomässigt plan. Inte i tiden utan i känslan. Tacksamhet och eftertanke.
VARA FRISK
En nära släkting har haft ett tufft år, efter att fått diagnosen bröstcancer. Hon har kommit ut på andra sidan sjukdomen efter alla behandlingar och ett ton jävlar anamma.Ett bevis för att man får aldrig ge upp och att kärlek hjälper till med healingprocessen.
Att livet är dyrbart är en klycha, men inte desto mindre sant. Att vara allvarligt sjuk ger en insikt om detta, som man önskar alla skull få, utan att man behöver råka ut för sjukdomar och tråkigheter.
VARA ARBETSLÖS
I november 2012 blev jag uppsagd. Jag hade tre månaders uppsägning, så jag hade tid på mig att överlämna mina arbetsuppgifter på det sätt som jag önskade. Att bli uppsagd var skrämmande. I dessa tider strösslas det inte med arbetstillfällen, speciellt inte för damer i min ålder +50. Vad skulle hända?
Jag fick hjälp av Trygghetsrådet med pep, jobbmässor och möten. Jag meddelade AF alla sökta arbeten. Mest hjälp fick jag av mig själv.
Att söka arbete, varje dag i veckan. Skriva CV:n och personliga brev i många antal. Det är tungt att vara arbetslös. Att slåss med sitt självförtroende och förväntningar. Att inte duga. Det är att vara arbetslös.
FÅ NYTT ARBETE
Till slut fick jag komma på intervju, efter att sökt ett administratörstjänst. Dag ett sökte jag tjänsten, dag två ringde de och efter en vecka fick jag jobbet. Jiha. Ett jobb som passar mig som handen i handsken. Enda abern var avståndet. Att pendla varje dag var inte aktuellt. Som tur är hade jag möjlighet att bo i närheten i veckorna.
Hur har det gått? Bra. Jag trivs väldigt bra, både med arbetet och mina kollegor. Att veckopendla går bra. Så klart det är mindre kul att vara borta hemifrån, men mannen kommer upp med jämna mellanrum (). Nu har jag ju tid att läsa och skriva...inget synd om mig :-)
HA SORG
Ibland så är livet så tufft att man tappar andan. Inga ord räcker till, bara att hålla om, att vara där. När man minst anar det så drar livet undan mattan under fötterna. Nog sagt.
KÄRLEK
Min man, mina barn. Jag är omgiven av kärlek.
ATT SKILJAS
I mars sålde vi mammas och pappas hus, efter att reparerat husen i ursprunglig stil. Sorgligt, men framförallt kändes det bra. De nya ägarna kändes klockrena. Mina föräldrar skulle uppskattat dem.
Vi skiljdes ju även från vårt andra ärvda sommarhus. Även där kändes de nya ägarna klockrena. De kände till ön sedan förr och var verkligen glada över sitt köp.
SNÖ
Vintern 2011-2012 bjöd både på barmark och snö, men den här vintern har vi fått snö så det räcker för flera säsonger. jag gillar snö, men det blev lite mycket. I dag så regnar det däremot och är plusgrader. Det tar på all snö vilket är sorgligt. Jag saknar det vackra vita.
BRÖLLOP
I somras var vi på bröllop. Bröllop är den bästa av alla fester, så även den här. Bruden var bedövande vacker, brudgummen stilig och allt var mycket trevligt. Vi har känt brudgummen sedan han var en bula på sin mamma, så det kändes speciellt. Jag förstår inte var tiden tar vägen?
ROSLAGSLOPPET
Sonen ställde upp i Roslagsloppet. Vi var trailerkuskar, mannen och jag. Vi hade datorn med oss och hade koll på läget via transpondern. Hur det gick? Han vann!
TRE MUSKETÖRER & TOMAS LEDIN
När jag fyllde år fick jag biljetter till "Tre musketörer" på Stadsteatern och till julklapp fick mannen och jag biljetter till Tomas Ledins show på cirkus. Barnen och svärsonen vet precis vad jag gillar :-)
Båda föreställningarna var underbara.
FRIENDS ARENA
Råsunda fotbollsarena har gjort sitt och Friends Arena tar över. Vi var bjudna på invigningen av kära svärmor och det var en fantastiskt upplevelse och arena. Underbara svenska artister.
MIDSOMMAR, SOMMARHUS & "SOMMAR"
Midsommaren på ön var lugn och fin. Solen bestämde sig att var på sitt bästa humör. Det var den INTE resten av sommaren. Nästa sommar kanske? Snälla?
Vi fick dock en vecka på ön som var underbar, inte jättevarmt, men soligt. Några kvällar på bryggan blev det i alla fall.
2013
Vad händer 2013? Den som det visste....eller inte? Det är nog lugnast att inte veta.
Jag vill ha: att alla har ett hem, någon som älskar och respekterar dem, mat för dagen, fred, en frisk jord.....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar