22 december 2013

Dan före dan före dopparedan och det har vänt

Nu sitter jag vid frukostbordet dan före dan före dopparedan. Det är fortfarande mörkt ute, men ljusen lyser upp. I går var det vintersolståndet, så kära vänner, i dag har det vänt. Vi går mot ljusare tider! Lite snö hade dock hjälp upp väntan, men icke icke....

I går var barnen hemma en sejour. Alltid mysigt. Jag älskar att ha min familj omkring mig. Så mycket julstökande var det inte, vi satt mest runt köksbordet och pratade. Tänker jag tillbaka så är köksbordet en samlande punkt under deras uppväxt och framöver. Jag försökte samla alla till middag varje dag eller så ofta som möjligt. Tyckte det var viktigt att samlas en gång om dagen och dryfta vad som hänt och bygga samhörighet. När jag nu ser på vår familj så har det varit en bra byggsten till samhörigheten.

I dag blir det några julklappar, de sista, som ska slås in. Ta fram revbenen ur frysen. De ska kokas i en god lag, för att på julafton få en god stark sås på sig och griljeras i ugnen. De blir inte så torra på det här sättet. 
För övrigt blir det diverse småpyssel och allmänt skrotande i lugn och ro. Det är så skönt att vara hemma, så det anar ni inte. Jag önskar alla en lika bra 4:e advent! (Med några bilder från gångna jular.)

En älsklingsprydnad


Dotter tillverkade tomteparet i tonåren. Nu sitter de i bokhyllan varje jul och sprider mys.

Förra årets gran rosade inte marknaden. Däremot jobbade Kung Bore på övertid ;-)

Inga kommentarer:

Att ha det som vanligt, men så bra

Min man och jag säger ofta till varandra, i dessa dagar, att vad bra vi har det.  Vi bor på landet, kan gå ut i gräset och solen när vi vi...