12 september 2015

Att ta i

Att ta i är ju inte fel. Att inte halv-försöka, utan gå hela vägen, ända in i kaklet. Det är ju bra, ger resultat.

...utom när man är nyopererad. Jag har ju opererat bort gallan och lite grann av försiktighet är av godo. Det drar i såren och det ena sitter lite illa till versus byxlinningar, om ni förstår. Men, men, det är på väg att läkas, inte tu tal om det. Jag brukar aldrig ha problem med det.

Men som sagt var, vi pratade om det där att ta i. Iland kommer saker och ting lite i fel tid. Jag har letat efter ett upplägg gällande träning som passar undertecknad. Ett upplägg där jag INTE behöver trängas på gym , men som fungerar som en PT. Nu är det på plats. På jobbet har vi antagit utmaning "15 med Paolo" där man kan tävla antingen själv eller i lag(som vi gör), som privatperson eller som ett företag.



Bra? Jättebra! På alla sätt. Utom i min tidaxel. Jag pratade med sjukvården: "inga övningar som involverar bukmusklerna ett par veckor framåt". %¤*& Men man kan ju träna resten av kroppen. OCH powerwalks går ju alltid att ta fram. De räknas nämligen extrapoäng på det som ligger utanför träningsprogrammet, så jag får förlika mig på dem...tills vidare. 
Dock, fungerar det bra tänker jag fortsätta själv efter att lagtävlingen är slut.

*är det jag som skriver om träning? Vad hände där?*

Inga kommentarer:

Att ha det som vanligt, men så bra

Min man och jag säger ofta till varandra, i dessa dagar, att vad bra vi har det.  Vi bor på landet, kan gå ut i gräset och solen när vi vi...