Thailandsresan – del 2

Nu var det dags för beachen, fast på ett närmare ställe. Dock var vattnet så högt där att de inte kunde ställa fram fler solsängar, så vi gick vidare norrut. Vi hittade en del av stranden som verkade välskött och där det fanns lediga platser. Vi slog oss ner och beställde varsin mixad fruktjuice. Gott och läskande! Personalen var trevlig och förekommande och det visade sig att detta var platsen för oss. Vi återkom till denna strandbit resten av tiden och lärde känna de som arbetade där. Trevliga, öppna och proffsiga, speciellt en tjej, vi kan kalla henne R, var en mycket trevlig bekantskap. Vi lärde känna varandra lite grann, visade kort på våra barn och utbytte mailadresser.

Kvällens middag åts på altanen hemma och efter middagen så spelade vi Kinaschack. Jag har inte spelat Kinaschack sedan jag var liten och spelade med min morfar. Nåväl, jag fick stryk som vanligt! Men kul var det och sent blev det.

Nästa dag blev det bad, besök i en hantverksbutik och god mat på kvällen. Tidigt i säng blev det, för morgondagen innebar en resa till bron över floden Kwai. (Bron byggdes av allierade krigsfångar under stora vedermödor och med många dödsoffer under andra världskriget. ”Bron över floden Kwai” är även titeln på en berömd film från 1957 med Sir Alec Guiness i huvudrollen, som handlar om detta.)

Som sagt var, upp tidigt för Mr Sanhwon skulle hämta oss kl. 8. Efter en resa på 2 ½ timme var vi framme. Bron såg ut precis som jag sett på bilder och, naturligtvis, fanns det försäljning av en det ena, än det andra. Vi handlade dock bara en bok om brons historia.

På en stenmur fanns det ingraverat en kort beskrivning av händelserna och det fanns ett ”turisttåg” man kunde åka med. Vi avstod från det och tog en promenad en bit ut på bron i stället. Därefter åkte vi till en av de kyrkogårdar som Thailand lät ställa i ordning efter krigsslutet. Där vilar de som dog vid byggandet av ”dödens järnväg” och bron. (Med undantag av de amerikanska medborgarna som är begravda i sitt hemland.) Vi åkte tillbaka till bron och avslutade besöket med att äta på en restaurang nere vid floden. Det var en tankeväckande resa. Vissa saker ska vi inte glömma...