Prag del 4

En av dagarna i Prag besökte vi Lesser Town(den mindre staden) och det kungliga palatset (där presidenten bor). Området ligger på en kulle och har även kyrkor, kloster, slott och residens.Lesser town är som Gamla Stan i Stockholm i kvadrat: smala kullerstensförsedda gränder med fik, restauranger och sovenirbutiker. Allt beläget på en brant kulle. Väldigt mysigt och speciellt. Vi tog spårvagen tillbaka dagen därpå, för att utforska ytterligare.

Utsikten var bedövande, man ser hela staden.


On Prague we visited lesser town and the Royal Castle (where the president stays). The view from the castle was outstanding.

Man behöver inte vara lokalpatriot...del II

Minnah var bäst i kväll...igen.

Lokalpatriot? Inte i närheten, hon VAR bäst. Vilken inlevelse. Men....man vet ju aldrig vilken väg rösterna går. Jag håller tummarna. Läs Minnahs blogg.

....och när vi nu är på hemmaplan. Matilda Bäcker har tagit dessa fina bilder på Minnah. (Läs Matildas blogg här och se hennes bilder.)

På kartan

Nu har jag placerat mig på kartan....

Köpas eller inte köpas, det är frågan

Dåligt omdöme finns det gott om, men i Arkelstams fall är det i världsklass. Jag blir ohemuliskt mörkrädd jag råkar ut för sådana slags människor. Människor som inte bär skygglappar utan är totalt avskärmade från all slags moral och etik.

Hur var det nu? Makt förblindar....släng in lite pengar också så blir bilden total.

Det kryper i mig.

Fotografen eller innehållet....och vem städar?

Två saker har slagit mig sedan länge.

Jag läser många inredningsbloggar med glädje. Det ger inspiration i vissa fall, och underbar tittglädje i de flesta.

Men en sak undrar jag över som återkommer i många bloggar: prisandet av fotografer. Missförstå mig rätt, en bra fotograf kan vara skillnaden mellan underbar och katastrof när det gäller att tolka motivet.

Men.... Interiörerna de fotograferar, skall inte de som skapat dessa prisas också? De försvinner i det allmänna lovprisandet över ljussättning och "...underbar portfolio." Fanns det inga fina interiörer så hade inte inredningsfotograferna någon jobb, så fortsättningsvis så tycker jag att man ska se det som ett teamwork och båda ska ha kred.



Det andra är tendensen att skapa inredningar som är plottriga och svåra att städa. (Och nu pratar jag inte om inspirationsbilder.) Obehandlade trägolv i ett badrum t.ex. Chabby Chic kanske, men totalt omöjligt egentligen. Golvet kommer raskt att förstöras. Eller miljöer med stilleben en masse. Hu för att städa och damma där... I det sistnämnda så bör väl hemmafrun återinkallas.

Är jag ett surkart? Kanske det. men i det första fallet skall den som gör jobbet äras, inte bara en av parterna och i det andra så ska vi inte återgå till en tillvaro där vi står med dammvippan i handen all the time. Finns så mycket annat att göra i världen...

Ebba kan

Ebba von Sydow:s nya program "Ebbas stil" hade premiär i kväll. Me like. Informativt, snyggt och Ebba är född att leda program.
Läs även hennes blogg.

Swedish style icon Ebba von Sydows new Tv show is a hit Me like.

Så var den på plats

I våras ärvde mannen en gammal Moraklocka av en älskvärd dam i släkten. Damen blev 99 år och var klar och nyfiken på livet, ända in i det sista. Klockan har inte kommit på plats förrän nu, eftersom vi gjort om vardagsrummet där den skulle stå.

Men nu tronar den, verkligen tronar. Det är nämligen en ganska reslig sak. Men det är helt ok. Den är nämligen vit så den passar in i inredningen, den tar inte över den.

När jag ser uret tänker jag på tant R och det känns bra.

The husband inherit an old clock from dear aunt R. Now it glows in our renovated livingroom. When I look at it I think of aunt R and that feels good.