20 januari 2017

The World as we know it

I dag tillträder den nya presidenten i USA. Valet av Trump skickade chockvågor genom världen och på hemmaplan i USA. Trots mindre antal röster vann han ändå över Clinton.



Valet har inneburit att många frågar sig: ”Vad innebär det för mig/oss personligen för vårt land?” Dessa undringar ligger i linje med övriga funderingar över hur världen mår. Världen har blivit hårdare och mer egoistisk. Att se om sitt eget hus i först hand är det som gäller. Både på ett privat och på en offentlig nivå. Det är naturligt att reagera så när man är rädd. Rädda sig själv först.

Vad vill jag säga med detta? Hur rädda behöver vi vara? Inte rädda men alerta, tycker jag. Vår östra granne är på tårna för att bygga ett nytt tsarrike. Det berör oss i allra högsta grad. Vi finns ju mycket nära och år redan mycket berörda genom oljeledningar, övervakning och dataintrång.



Brexit är en annan tuva som hela EU kan snubbla på. Kommer old Britain dra med sig andra? Ja. Definitivt. Det finns en stor risk att unionen faller.




Så det finns anledning att fundera och vara alert. Rädd? Ja, men bara så mycket att man är på tårna. Allt för stor rädsla förlamar. Vi får aldrig ge upp. Eller för att citera Per Elofsson ”Bryta ihop och kom igen!” Varje människa kan se vad hen kan göra för att förbättra världen i stort och i smått.

Inga kommentarer: