Prag i mitt minne

När jag summerade 2010 så utelämnade jag, medvetet, en härlig resa som mannen och jag gjorde i höstas. Jag tänkte att den var värd ett eget epos, även om den fått flera poster redan...

2009 firade mannen och jag 25årig bröllopsdag. Vi firade inte så mycket då min far gick bort månaden innan och hösten innebar ett fullspäckat program. Jag har alltid velat åka till Prag. Har hört, bl.a. från dottern, hur vacker den var. Staden är även fullspäckad av historia, vilket är helt my cup of tea. Så vi bestämde att dit skulle vi göra en resa, vid tillfälle.

2010 blev det inte mindre att göra :-( . Vi diskuterade lite löst, när så plötsligt mannen kom och sa att nu hade han beställt en resa "annars så blir det aldrig av". Helt rätt och underbart. :-)

Så kom vi iväg. Det blev en fin upplevelse. Vi bodde bra, vi åt bra, vi tog hand om varandra, pratade mycket och gick, gick, gick...för det gör man i Prag. Trots hösten var det mycket vackert. Jag fick mycket historia till livs och trivdes. Dagarna flöt som de kom och vi lekte verkligen turister. Vi är inga chartermänniskor någon av oss (vi har rest mycket i andra sammanhang) så vi kände det som vi lekte turister. Upplivade till sinnet, men trötta, kom vi hem.

Det var ett fint sätt att fira vår jubileum. Tack, min fine man. Jag ser fram emot många fler år tillsammans. 

Utsikt från det Kungliga palatset

...och idag fyller mannen år...sådär halvjämt, om ni förstår. Grattis! (Är jag diskret? Orsak: mannen gillar inte att fira nämligen...)