Navigare nesecce est (att segla är nödvändigt) var någonting som mannen och undertecknad skrev under på en gång i tiden. Att segla är underbart, men det kräver sin tid för att göra det fullt ut njutbart, och med tiden blev tiden knapp och segelbåten blev stående.
Under åren har jag antytt att det kanske vore bra om vi sålde den, vi hade varken tid att göra i ordning den eller segla. "Vi kan väl plantera blommor i den" raljerade jag, men det var INTE populärt.
Nåväl, till slut blev det en tillsaluannons och en sjövan 16-åring klev in på arenan. Resten är historia. Vi fick inte bara segelbåten såld, vi fick nya kära vänner på köpet. Är inte livet magiskt?
Efter hårt slit (båten blev nedplockad i atomer) är nu båten klar och sjösatt. Nu skall hon bara mastas på, sedan väntar havet. Vilket arbete ni har lagt ned, T & A. Ni är värda all respekt.
Foto: Tessan |
...nu väntar vi bara att ni kommer seglandes ut till ön. Välkomna!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar